Lucka 4 - Fjärde December
Jag kommer ner i hallen och ser Emmie och Elouise stå och prata. De är rätt bra kompisar, faktiskt.
-Du vet vad det är med pappa, va? frågar Elouise lågt.
De har inte märkt mig än, och om det har det så tror det att jag inte hör.
-Ja, svarar Emmie tyst och vänder sig om.
De måste ha sett mig.
-Hörde då nåt? frågar Elouise.
-Nej, sa ni nåt? säger jag övertygande.
-Bra, svarar Elouise och går bort till köket för att diska sin tallrik.
-Du vet vad det är med pappa, va? frågar Elouise lågt.
De har inte märkt mig än, och om det har det så tror det att jag inte hör.
-Ja, svarar Emmie tyst och vänder sig om.
De måste ha sett mig.
-Hörde då nåt? frågar Elouise.
-Nej, sa ni nåt? säger jag övertygande.
-Bra, svarar Elouise och går bort till köket för att diska sin tallrik.
Elouise försvinner ut ur köket efter att ha diskat, men Emmie står glatt kvar.
-Du, Elena, vill du gå till vinterfestivalen med mig på lördag eftermiddag? Du vet efter städdagen? Och kanske åka lite snowboard eller så?
-Såklart, säger jag och ler glatt. Det är klart att jag ska med.
-Vad bra, ska jag hämta upp dig på moppen? Du vet, när den slutar två? frågar hon förväntansfullt.
Hon måste verkligen vara sjuk eller nåt. Hon har ALDRIG frågat mig om jag vill åka på hennes moppe, så jag tackar självklart ja.
-Då hämtar jag dig sen då, säger Emmie och försvinner.
-Du, Elena, vill du gå till vinterfestivalen med mig på lördag eftermiddag? Du vet efter städdagen? Och kanske åka lite snowboard eller så?
-Såklart, säger jag och ler glatt. Det är klart att jag ska med.
-Vad bra, ska jag hämta upp dig på moppen? Du vet, när den slutar två? frågar hon förväntansfullt.
Hon måste verkligen vara sjuk eller nåt. Hon har ALDRIG frågat mig om jag vill åka på hennes moppe, så jag tackar självklart ja.
-Då hämtar jag dig sen då, säger Emmie och försvinner.
Mamma kommer in i köket. Hon går snabbt fram till kylen och plockar ut en pirog.
-Vill du ha? frågar mamma.
-Nej tack, jag har redan ätit, svarar jag.
Mamma suckar. Hon ställer ifrån sig fatet och går och hämtar bestick.
-Skulle ni till parken på lördag? frågar mamma medan hon slamrar.
-Ja, jag och Emmie, svarar jag.
-Inte Elouise? frågar hon oengagerat.
-Nej, hon skulle plugga, svarar jag.
Mamma suckar igen och sätter sig för att äta.
-Vill du ha? frågar mamma.
-Nej tack, jag har redan ätit, svarar jag.
Mamma suckar. Hon ställer ifrån sig fatet och går och hämtar bestick.
-Skulle ni till parken på lördag? frågar mamma medan hon slamrar.
-Ja, jag och Emmie, svarar jag.
-Inte Elouise? frågar hon oengagerat.
-Nej, hon skulle plugga, svarar jag.
Mamma suckar igen och sätter sig för att äta.
Emmie kommer ner igen och sätter sig bredvid mamma för att äta. De är verkligen otroligt lika. Det är bara jag som är lik pappa. Både Elouise och Emmie har rött hår och ljusgröna ögon, precis som mamma. Elouise har visserligen ljusbrunt hår, men det är ändå närmare. Och nu är pappa sjuk, så kommer det att finnas någon kvar som är lik mig?